Den himmel jag trodde fanns
Hinner bara med ett snabbt inlägg innan jag ska träffa några tjejer nere på stan för att äta något riktigt gott och fira nicole. Dagen har varit bra, förutom att jag är riktigt jävla trött. Klockan ringde kvart över 6 i morse, bussen gick tio över 7 och sedan morgonträning klockan 8 ;O fyfanvad trött jag var! Men det var min första fotbollsträning på cirka 2 månader och jag var taggad, men knät höll i 50 minuter. Sedan blev det till att återgå till mina övningar och styrketräning. Men som min fotbollslärare sa till mig - Frida att knät får ett bakslag behöver inte betyda något negativt! Se det istället från det positvia att nu kör vi stenhårt på styrka igen och på att sakta komma tillbaks. Tålamod Frida, du klarar det.
O jag måste verkligen ta till mig hans ord, för just nu är jag riktigt jävla sur över det, lipfärdig. Hur lång tid kan det ta egentligen. Jag som annars tränar inprincip varje dag, gör inte det längre och jag känner mig tom för tusan. Men jag ska kämpa, like always. Nej hopps nu måste jag skynda mig att byta om, bussen går om 15 minuter!
Det kommer bilder ikväll
Love
frida